Tvillingarnas likheter

Okej, vi är ganska lika ibland. Vi är ju trots allt tvillingar. Det som för oss samman är såklart först och främst att vi har samma mamma och pappa och delade på mammas mage när vi var små embryon. Andra saker är:

Humorn - Vi skrattar högt och länge åt samma fjuttiga saker. Som är hur roliga som helst! Ja, vi lovar, vi är lägre än glocalnet. Våra kompisar tål inte att vara med oss båda två mer än 5 min, brukar dom påstå. Joel, vår härliga Joeli - har nog upplevt de värsta stunderna med vår humor av dom alla.

Envisheten - Förmodligen ärvt efter vår far. Men när vi är fast beslutna av att vi har rätt - då tamefan har vi rätt! Ändå om de visar sig att vi skulle ha fel. Ni kan ju tänka er hur det kan bli när vi säger mot varandra och båda ska ha rätt.

Chokladen - Det finns nog ingenting annat som kan förföra oss tvillingar så mycket som choklad. Är vi ledsna eller tjuriga någongång? Ge oss choklad.

Sporten - I många år gick vi i samma fotbolls och innebandylag. I fotbollslaget ropade alltid vår tränare "Johansson!" när det var dags för byte - då sprang vi båda in, eftersom att han inte visste vilken som var vilken där ute. Vi dömde även innebandy tillsammans och hade våra egna småtjejer som vi tränade ihop.

Charmen - Vi har våra bruna valp/häxögon som charmar och förtrollar de flesta. Ibland vet jag inte ens själv hur vi bär oss åt, men killar har fallit pladask och aldrig lyckats tagit sig upp igen. (hihi skämt åsido) Men två kommentarer som jag aldrig kommer glömma (eftersom det var rätt komiskt ändå) kom från två olika killar som båda vägrade inse att jag inte var intresserad. Det var tack och lov inte under samma kväll. Men den ena hade bestämt sig att vi skulle ta sällskap hem från krogen och det hjälpte inte hur mycket jag sa nej. Han hade gett sig fan på det, helt enkelt. Jag gick inte hem med honom. Men mobilen låg och ringde hela natten. Den andra var lika envis och gav sig inte även fast han sagt: "kolla mig i ögonen och säg att du inte är kär i mig" och jag svarade "Öh, jag är inte kär i dig?" . Han sa att jag ljög. 

Jennie för sin talan:
Kan bara lägga till ett roligt krogen minne apropå killar som inte tar ett nej. Jag pratade med en jäkligt trevlig och rolig kille på krogen när han två timmar senare frågade om jag hade pojkvän svarade jag: "Ja, det har jag"
Hans svar blev: "fan, jag som hade tänkt att du skulle följa med mig hem" Varpå han sen frågade om jag var kär i min pojkvän och åter blev mitt svar: "Ja, det är jag" Efter det tycker man att det borde vara rätt så glasklart. Men killen gav sig inte utan kom med ett "Du ska inte med hem ändå då?"  Mitt svar blev: "Öh, nej, hade jag varit singel hade jag inte heller följt med dig" trots min hårda diss så tjatade han ytterliggare två timmar innan han gav upp och gick hem, själv
 
Jennie är välkommen att tillägga mer om jag har fått hjärnsläpp och glömt andra viktiga likheter eller vill dela med sig av roliga händelser inom punkterna.

/Jessica.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0