Inte lika fet som Panpizza

Idag var det första gången på kanske 4 år (för att överdriva en aning) som jag åt en panpizza. Läs varför här . Hur som helst. Jag kommer ihåg att jag och Jennie alltid åt såna. Om det inte var panpizza så var det piroger. Fort, lätt, mättande. Mamma var aldrig hemma så hon bunkrade alltid upp med stora påsar med micromaten. And we loved it. Till lunch, till mellanmål och kvällsmat. Kanske än och annan frukost också. Sjukt mycket panpizza med andra ord. Men det jag inte fattar var att hur mycket vi än åt av det då - gick vi inte upp i vikt. Vi borde egentligen ha varit som två sumobrottare när det var som värst. Men nada. Nu däremot känns det som om jag gått upp minst 5 kg. Take me back.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0