tvillingarnajohansson

För att göra en lång historia kort så hade jag förväntat mig en dammsugare (den där bakelsen) idag. men som jag upptäckte inte fanns kvar i skafferiet längre (kael är boven). Tänkte baka negerbollar som tröst, men jag ska fundera på det ett tag. Men jag är en sann gottegris! From the bottom of my heart. Och det är minsann Jennie också! Det kan hon inte säga emot!

När vi var små roade vi oss med att tigga oss till godis. Vi hade bästa knepet. Jämt efter regnet klädde vi på oss massa tjocka lager med tröjor, hoppade i gummistövlarna och sprang ut. Gräset doftade regn och trädens löv var fulla av droppar. Droppar som vi lekte med. Där vi bodde fanns det små smala träd, som gick precis ovanför huvudet på oss. Så vi sprang runt till alla dom träden, ställde oss mitt emot varandra, småflinade och började skaka trädet! Vi skakade tills det i princip var torrt och vi var dyblöta, så sprang vi till nästa och nästa och nästa. För vi visste att snart skulle grannen komma ut efter att ha sett oss genom fönsret och fråga om vi inte frös. Vi skulle nicka, flina och springa in i hennes hall och sätta oss vid köksbordet och få dom där glassarna som vi visste att vi fick, varje gång. Och där kunde vi sitta i timmar. En gång vet jag att vi fick i oss 10 pinnglassar var! Gott var det, och samtidigt fick vi värma oss .ha! tvillingar är inte dumma inte!

/Jessica.