hårda twinsen
Jennie är hård. Hon tatuerade sig för andra gången, idag. På höftbenet ungefär. Det måste ha gjort ont. Men hon säger att det inte gjorde ont. Hon skrattade under tiden hon blev tatuerad. Hon är hård. Men det är jag med, eller förr var jag det i alla fall. När jag vid 10 (?) års ålder satt hål i bägge öronen. Eller när jag vid 16-17års åldern lät en kille spetsa min navel med en ring. Då var jag hård. Jag grät inte, jag skrattade jag med. Fast kanske inte just precis när han spetsade mig, utan precis innan. När man känner att han kommer närmare med den där förbannade nålen/spjutet. För precis då blir vi tvillingar nervösa. När vi inbillar oss hur ont det kommer göra och känner hur närmare smärtan vi kommer. Och när vi är nervösa - så skrattar vi. Eller i alla fall jag. Jennie får tala för sig själv, jag kan ju ha fel (se anledningen i tidigare inlägg) . Hur som helst. För att visa hur hårda vi är så lägger jag upp bildbevis.
Sen att jag var tvungen och ta bort piercingen typ ett år senare pga en slags infektion och vägrar göra en ny har inte med saken att göra. Jag har i alla fall kvar mina hål i öronen. Det har inte jennie.
/Jessica
